Skip to content

Öppna Data

Öppna Data

Digital information som är fritt tillgänglig utan inskränkningar i form av patent och upphovsrätt kallas för öppna data. Det finns ingen allmänt vedertagen definition av vad som räknas till denna kategori, men ofta utgår man från riktlinjerna i Open Government working group samt Open Knowledge Defintion. Öppna data ses ofta som ett sätt att få insyn i myndigheters verksamhet. E-delegationen har fått i uppdrag att öka möjligheterna att få tillgång till den här sortens information i Sverige. Detta både för kommersiella och ideella ändamål. I Sverige utgår dock projektet ifrån PSI-lagen, som inte i grunden har den här formen av öppenhet som utgångspunkt. VINNOVA har för regeringens räkning utvecklat en plattform som förmedlar den data som offentliggjorts.

Öppna data samlat på en plattform

Denna plattform finns på adressen oppnadata.se. Här kan du bland annat hitta data ifrån Skatteverket, Naturvårdsverket, Göteborgs stad, Umeå kommun samt Kungliga biblioteket. De grundkrav som Open Goverment Working Group ställer på öppna data är att den ska vara komplett, primär, aktuell, tillgänglig, maskinläsbar, fri och i ett öppet format. Att informationen är komplett innebär att att den görs tillgänglig i så stor omfattning så möjligt. Detta gäller information som inte innehåller personuppgifter som lyder under sekretess. Primär information innebär att öppna data i största möjliga mån ska erhållas i originalformatet. Bild- och videomaterial ska också finnas i ett så bra upplösning så möjligt.

Öppna data ska vara tillgängliga för alla

Kravet på att öppna data ska vara aktuella innebär att informationen offentliggörs så fort så möjligt, så att dess värde inte försvinner. Man ska också automatiskt kunna ta del av uppdateringar. Tillgänglighetskravet innebär att öppna data ska göras tillgänglig för så många användare som möjligt, men också kunna användas för många olika ändamål. Att data ska vara maskinläsbar innebär att den ska kunna bearbetas maskinellt och vara möjlig att automatiskt samköras med andra register. Frihetskravet handlar om att informationen ska vara tillgänglig för alla. Det får inte förekomma krav på betalning. Det får heller inte finnas inskränkningar i form av licensvillkor.

Fri från patentvillkor

Att öppna data ska finnas i ett öppet format innebär att det följer en öppen standard, fri från patentvillkor. Den fria informationen är menad att skapa insyn och delaktighet, men är också till för att skapa möjligheter att driva kvalitetsarbete och förbättra förutsättningarna för tillväxt. Studier som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen visar på stor nytta av att offentlig data är fritt tillgänglig. Man tror att den här sortens fria information kan innebära ökade offentliga intäkter i storleksordningen 4,5 miljarder, även om det här är siffror som är svåra att förutsäga. Man hoppas också att det ska innebära att det är lättare för enskilda personer att söka information och analysera den, till exempel inför ett val.

Det har dock visat sig att många myndigheter inte har koll på PSI-lagen och kravet på öppna data. En rapport från stadskontoret visar att en femtedel av alla myndigheter inte vet vad syftet och innebörden av lagen är. Detta gäller myndigheter som ligger under kommun, landsting och regering. En viktig utgångspunkt i PSI-lagen är att hindra att myndigheter missbrukar information genom att till exempel lägga diskriminerade villkor, och inte göra informationen tillgänglig för exempelvis vissa personer eller företag. En vanlig ursäkt för att inte följa PSI-lagens direktiv om öppna data var att man inte ansåg att informationen var användbar för utomstående.

Många olika aktörer

Detta är dock inte något man kan veta på förhand. Det är meningen att öppna data ska kunna användas på sätt de inte var avsedda för ifrån början. Att göra information offentlig på det här sättet är dock ett resurskrävande arbete, både kompetensmässigt och finansiellt. För det är väldigt mycket information som behöver ses över och gås igenom. Det är också ett fält med väldigt många aktörer. Dataägare, kunder, medborgare, uppgiftslämnare och it-leverantörer är alla med i det nät som behöver optimeras för att syftet med öppna data ska kunna efterlevas. Arbetet med att effektivisera det här är fortfarande i sin linda, och har en bit kvar till sin effektivitetsplatå, den fas av ett teknisk systems utveckling då det verkligen börjar fungera på ett effektivt sätt.

Några exempel på populära tjänster som använder öppna data är tågtavlan.se, medicinera.se, samt vackertväder.se. Tågtavlan är en tågtidstjänst som baseras på information från trafikverket. Medicinera.se visar vägen till närmaste apotek. Vackertväder.se använder i sin tur data ifrån SMHI. Möjligheterna till att utveckla appar baserat på den här sortens information är egentligen obegränsade, och man hoppas på fortsatt innovationsförmåga hos utvecklare och entreprenörer. Sverige rankas för närvarande på sjunde plats enligt Open Data Index, som är ett jämförelseindex över hur långt olika länder har kommit i sitt offentliggörande av den här sortens information. Listan toppas av Storbritannien, USA och Danmark. Även Finland och Norge placerar sig före Sverige på denna lista. En anledning till att dessa länder ligger före är att det politiska trycket på myndigheterna där varit större.

Sverige har bra möjligheter

Sverige har en bra grund för att tillgängliggöra öppna data, i och med den stora mängden av myndighetsregister som finns i landet. Dessa register håller också relativ hög kvalitet. Det finns också en hög IT-kompetens och en tradition av öppenhet i Sverige som bör underlätta den här processen. Det saknas dock en politisk inriktning och styrning på det här området. Detta leder till att beslutsfattandet lämnas till de enskilda myndigheterna, som alla har olika metoder för att genomföra de här förändringarna, och att de lösningar som tas fram inte samordnas. Det finns också en brist på statistik och fakta, vilket leder till bristfälliga underlag för att kunna ta rätt beslut och utveckla det här området.